Barnavårdcentralen...

där var vi igår. Det var dags att göra 5,5-års och 4 årskontroll för våra barn och vi fick möjlighet att komma dit med dem på samma gång. Som alltid när sådant här ska ske så spänner sig jag och J för vi vet att det kommer inte vara som det bör vara.

Tims kontroll skulle innehålla alla tester så som vikt, längd, syn och övriga övningar samt att ta en spruta. Ja, redan där kan ni ju förstå vårt dilemma:-) Vi lekte fram vikt och längd, syn fick vår sköterska gå på vad vi sa (vi var och specialtestade honom tidigare i år i hans autism). Sprutan tog vi livtag samt höll hans huvud och sköterska gav sprutan snabbt och smidigt. Tim fattade knappt vad som hände och ingen gråt och tandagnisslan där inte, det är vår pojk det! Sedan var det dessvärre inte så mycket mer. Hon hade ingen erfarenhet av barn med autism och Tim är inte mottaglig för andra "normala" tester, han är ju inte 5,5 i sinne:-). Hon har dock lovat att skriva ut alla journalpapper till oss för framtida "strider" inför skolstart då detta var en förberedelse för skolsköterska osv.

När det sedan kom till vår otroligt duktiga Adam så var jag kanske än mer orolig. Han har varit sen i sitt tal/språk och vi har i omgångar varit hos logoped för att få tips, råd och uppföljning.  Vi är ju sådana i vår familj och vi försöker inte förbättra något, träna inför något sådant här. Jag vet föräldrar som gjort detta, det skulle vara för hemskt om barnen inte når upp till "standard". Visst tänker jag så jag med men eftersom jag inte är annat än förälder så tänker jag tvärtom. OM vi har något problem så vill jag att det kommer upp till ytan så att våra barn kan få bästa möjliga hjälp.

När Adam och jag blev själva igår så var det vikt, längd, syn och balans som testades utan några problem. Vår kille har verkligen sträckt på sig och det har vi ju märkt. Sedan skulle han rita och berätta en saga. Detta har Adam gjort ett par gånger nu för Håkan/Logoped men nu fullkomligt han prickade allt och en väldigt tyst mamma var otroligt stolt när hon fick höra att Adam inte hade blivit remissad så som han var igår.

Facit är att vi har två fantastiska killar och vart vi än går, för att vi är totalt öppna med hur vi har det, så får vi allt som oftast en stor förståelse och mycket hjälp. Vår sköterska igår sa själv att hon inte tidigare stött på barn med den här avvikelsen och jag sa att hon var välkommen om hon kom i kontakt med den någon annanstans, kanske föräldrar som behövde fråga frågor eller förstå att visst blir livet med en Tim med sig annorlunda men också otroligt berikande!

Efter dessa möten blev det var sin present till barnen, handla lite, hem och byta om för att sedan åka på kalas till min unga men också i går ett år äldre kusin David!

Igår var en riktigt bra dag!